Hittills har Tyra varit en otrolig lätt valp att ha att göra med. Vi har - om jag ska vara ärlig - inte haft mycket krav på henne ännu, helt enkelt för att det inte behövts. Den enda regeln vi haft så här långt - och som vi är hårda på - är att man inte får dra i kopplet. Det finns inget värre än att gå långa promenader och bli släpad runt tycker jag, så där jobbar vi mycket.
Tyra härmar sin storebror i det mesta, vilket är på både gott och ont. I de allra flesta lägena är det bara positivt, men det finns också stunder då vi inte vill att hon ska göra som han gör. Ett exempel kan vara när det kommer folk, vilket Charlie fullkomligt älskar, och då smittar hans stressnivå av sig på lilltjejen. Något annat hon också provat att härma någon gång det senaste är när vi ropar på båda hundarna. Tyra vänder ju på en femöring och springer allt hon har till oss, medan Charlie sakta vänder sig och först står och funderar på hur han ska göra - och ibland väljer han att gå åt andra hållet. Det har gjort att Tyra också testat att faktiskt inte komma, och där får vi ju vara alerta så att hon fortfarande kommer oavsett vad Challeballe sysslar med! Men tack vare att Charlie skolat oss båda väl - eftersom han är 6 år och fortfarande kvar i trotsåldern - så går vi bara på magkänsla och visar Tyra vad som lönar sig bäst.
Vi kan verkligen inte klaga på någonting med lillsessan. Hon gör det vi säger åt henne - för det mesta! - och hon verkar väldigt nöjd med sin tillvaro :)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Om du inte har en egen blogg så klicka i anonym.
Men glöm inte att skriva vem du är i kommentarsfäletet!