En kväll i skogen

Idag fick båda hundarna aktivering i skogen, vilket var alldeles för längesedan. Daniel började med att lägga ett spår till Charlie, och medan det gottade till sig så körde vi apportering med Tyra.

Hon fick börja med att söka efter två mini-dummies, sedan fick hon ett sök med 4 dummies, efter det en markering och sedan ett sök med en mini-dummie igen. Vi tyckte att hon använde näsan hyffsat, fast att benen gick alldeles för fort, men vi upptäckte ganska snabbt att det var nog mest ben och ingen hjärna alls! Eftersom vi inte tränat nått sånt här, så kan man ju inte heller begära att hon ska kunna nått, och idag insåg jag att jag måste lägga mycket krut på att få henne att förstå vad det är jag vill att hon ska göra, dvs slå på näsan! Under söket med 4 dummies tog hon dock in den sista rätt snyggt tycker jag, och den lyckades vi få på film.

Charlie fick sedan ta in sitt spår med husse i andra änden av linan, och herregud vilken lycklig hund. När han fick på sig spårselen och linan kom fram så började hela hunden att skaka. Han var så laddad! Det var ett rätt kort spår - typ 400 meter - men i fördjävlig terräng och med 6 apporter. Han spårade som han alltid gör - lite för snabbt och lite yvigt - men han fick som vanligt med sig alla apporter in. Han är cool Charlie. Han gör aldrig nått för belöning, han gör det bara för han tycker det är kul. Han skiter fullständigt i om man håller på att lägga godis i spåret, det stör han bara, och han vill inte ha nått under tiden. Belöningen är att få spåra vidare! Husse sa att han borde få ett spår en gång i veckan framöver, så vi kan väl hoppas att husse styr upp det :)

Som avslutning på vår skogskväll fick Tyra gå sitt första spår. Jag hade lagt ett på typ 40 meter med godisar ca var 6 meter och en leksak som avslut. Visade henne starten och hunden fattade ingenting! Jag var nog lite dum där, för när vi visade Charlie ett spår första gången när han var liten så spårade han bara. Han fattade på en millisekund, och jag antar att han bara har det i kroppen. Det hade inte Tyra :) Hon förstod verkligen nada! Men jag fick henne att börja använda näsan i närheten av godisarna, och med ca 6 meter kvar till leksaken så hade hon nosen i spåret. Här får jag naturligtvis göra det lättare och lägga godis i typ vartannat steg nästa gång :)

Härligt med lite skogsaktiviteter!