Charlie har världens bästa morföräldrar!

I onsdags mötte jag upp Pappa, där tanken var att vi skulle köra halva vägen var. Men då jag har en grymt snäll pappa, så började han köra mycket tidigare än mig, vilket innebar att jag bara behövde köra ca 16 mil - medan han körde runt 35 mil...  Det var riktigt jobbigt att pussa den lille hejdå, speciellt då just ordet "hej då" är det värsta ord han vet. Men trots det, så hoppade han direkt in i backluckan på pappas bil. Där får man ju åka UTAN hundbur, och det är lyx enligt min lille.

Han ska vara i Karlstad i en vecka, främst då vi spenderat helgen i Stockholm. Men han får vara där några dagar innan och efter helgen, just för att han har det så himla bra hos mormor och morfar. Han behöver inte vara ensam en sekund, och han får långa promenader utan koppel varje dag. Han blir behandlad som en kunglighet, och ni som träffat min hund vet att han gärna tar på sig den rollen!

Trots ett dataskrivet dokument med olika regler och föreskrifter togs den lille emot med öppna armar. Från första dagen med egen häst har mina föräldrar varit lika noggranna med mina djur som jag är. De har aldrig hamnat i skymundan, och jag är så himla tacksam för det! Så därför är jag totalt trygg med att lämna bort honom, för jag vet att mamma och pappa sätter Charlie först, precis som jag gör. Ni är bäst ❤

Den lille har även lyckats med bedriften att bli magsjuk, trots att han bara äter sitt foder. Men han har antagligen druckit i nått vattendrag på någon av promenaderna. Så i helgen höll han mamma och pappa vakna nästan hela natten genom att kräkas i både säng och på heltäckningsmattan.

En blick säger mer än tusen ord. Man riktigt ser att han inte mår helt bra...

Idag är jag väldig tacksam för att den lille inte är hemma. Jag däckade direkt vi kom hem från Stockholm igår, och sedan dess har jag varit sängliggande. Feber och skit ont i halsen. Feber innebär sängläge för mig, för annars svimmar jag. Så då är det väldigt skönt att inte behöva kämpa sig ut på promenad med vovven. Charlie har fått sitt stora medicinska bad ikväll och jag fick den här bilden skickad när de var klara: 

Allt enligt föreskrifterna... :) 

Nu hoppas jag på att jag är frisk tills på onsdag, så jag kan gå till jobbet och hämta Charlie efteråt. Han är sjukt saknad. Sedan har jag också fått hjälp med hur jag ska lösa problemet med ljud på platsliggningen, så jag är grymt taggad att sätta igång. Får jag bara ordning på det, så känner jag att vi är redo för tävlingsbanan igen!