Starten på en ny relation

Jag har haft ett fantastiskt dygn i Halmstad och ska försöka återberätta vad det är jag har lärt mig. Jag och Hanna hade bett Rose att komma ner från Stockholm för att hjälpa oss, trots att vi hade helt olika problem.

På måndagskvällen bedrev vi ingen praktisk lydnadsträning men jag fick lära mig jätte mycket om hundspråk. Charlie fick vara med inne i huset - med 4 vuxna golden samt 3 valpisar - och då fick vi ju verkligen chansen till att titta på hur hundarna pratade med varandra. Jag som länge varit väldigt orolig för att Charlie haft svårt för hundspråk fick veta att han faktiskt är duktig på det. Han visar tydliga tecken på att han förstår, MEN sedan bekommer det honom inte värst mycket. Han fick hälsa på valparna först, vilket gick jätte bra, och sedan på de stora hundarna. Under hela kvällen var han lite stressad. Han kunde inte riktigt slappna av och lägga sig ner för att sova utan skulle hela tiden kolla om någon hade nåt på gång.

Hanna och Lasse bjöd på en underbar middag på kvällen. Det var crusader till förrätt och fisksoppa till varmrätt. Vi hade en trevlig kväll med mycket hundprat. Jag och Charlie sov i vardagsrummet och Charlie vandrade hela natten vilket gjorde att jag inte sov mycket alls.

Den goda maten!

På tisdagsmorgonen gick vi ut för träning så fort frukosten var intagen. Under träningen fick jag lära mig att ta kommandot över Charlie. Jag har tidigare inte haft något ledarskap över min hund - vilket jag vetat om - men jag har inte vetat hur jag ska göra. Nu fick jag hjälp med att hitta rätt känsla och genomföra några övningar och 5 min senare hade jag en helt annat hund i kopplet.

Sedan fick jag börja om från grunden. Jag har lärt Charlie allt i inlärningsfasen men har aldrig tagit steget in i kravfasen. Detta gör att min hund endast gör vad jag säger om han för tillfället har lust med det. Finns det nåt annat som verkar roligare så har han istället valt det, vilket gjort att vi alltid kört fast och inte kommit längre än just till att lära in en ny sak i vardagsrummet.

Jag vill kunna gå ut på en tävlingsplan och lita på att min hund faktiskt kommer att lyssna. Han ska lyssna på mig för att vi är team. Och det var den känslan vi strävade efter i träningen.

Vi började alltså om från början och Rose tittade på om Charlie faktiskt VET vad kommandot FOT betyder. Jupp han förstår lite grann, han sätter sig vid min vänstra sida och han tittar upp på mig i någon sekund. MEN han har ingen aning om att man måste fortsätta titta på matte oavsett vad som händer runtomkring, för det har han aldrig fått lära sig. Så resten utav träningen bestod i att lära Charlie att titta på matte även fast någon gör någonting konstigt och det är den träningen jag ska börja med här hemma. Alltså börja om på ruta 1 fast fortsätta in i kravfasen och faktiskt kräva av min hund att han ska lyssna på mig.

Efter förmiddagens pass gick vi in och utvärderade vad vi lärt oss. Hanna bjöd på lunch och efter det hjälpte vi henne att rasta dagisvovvarna. Sedan var det dags för träningspass igen. Här stötte jag på lite patrull för att jag inte förberett mig mentalt innan, vilket gjorde att jag mesade och blev då otydlig. Men efter coaching så fick jag tillbaka rätt känsla och blev tydlig med vad jag ville ha ut av Charlie.

På kvällen satte sig Rose med mig och gick igenom grunderna inom hundträning och om hur en hund fungerar. Min hjärna gick på högvarv för att försöka komma ihåg allt och jag kan säga att det var sjukt intressant! När vi var klara bjöd Hanna och Lasse på middag igen - denna gång en god paj - och jag åt igen tills jag höll på att spricka!

Som jag skrev tidigare så fick jag en ny hund i kopplet sedan jag blivit mer tydlig och tagit kommandot över Charlie. Han sket fullständigt i de andra hundarna där inne och ville bara vara nära mig. Han stressade av helt och blev underbart avslappnad. Han gillade sin nya matte till 100 % kan jag lova! Hanna har såna där barngrindar i dörröppningarna för att kunna stänga av rummen men de använde Charlie som agilityhinder bara för att få vara precis där jag var. En helt ny upplevelse för mig!

Att Charlie så tydligt visade att det är en trygg och lugn ledare han behöver övertygar mig totalt om att det är här rätt väg att gå. Sedan är vi bara i början nu. Det är en lång väg kvar och det kommer krävas mycket av mig för att jag ska lyckas. Men jag är totalt motiverad och känner mig säker på hur jag ska göra. Det här är helt klart den häftigaste upplevelsen jag varit med om inom hunderiet. Rose är själv hästmänniska så hon jämförde ofta med hästvärlden eftersom att jag har en helt annat känsla och självsäkerhet inom den världen. Och det är ju bara perfekt för då vet jag ju vilken känsla jag ska ha, jag har ju haft den hela livet med hästarna, så det är ju faktiskt bara att plocka fram den igen och köra på.

Det här är bara en bråkdel av vad jag tagit med mig från detta dygn i Halmstad men om jag skulle skriva allt här skulle det bli världens längsta inlägg. Men har har ni fått en liten inblick i min häftiga upplevelse.

Hanna och Rose använde ett uttryck som i framtiden ska bli mitt mantra för att komma in i rätt känsla mentalt innan jag tränar hund:

HUR SVÅRT KAN DET VA´?!