söndag 10 mars 2013

Dåliga poäng, mentalt utvecklande

Körde ett genrep med alla moment igår, och det gick hur bra som helst. Allt satt, och det kom inte ett ljud ur den lilla welshkroppen. Vi var helt klart väl förberedda för dagens tävling på Orust.

Dock märkte jag direkt jag tog den lille ur bilen att det här kunde bli en tung dag. Han var inte alls med, och han kunde inte hålla fokus. Försökte värma upp så bra som möjligt, och innan vi gick in på platsliggningen hade han inte gett ifrån sig ett ljud. Tyvärr hann jag bara ställa upp på min plats och han började låta. Sedan lät han nåt kopiöst under HELA platsliggningen - alltså i 3 minuter. Så tråkigt, då han senaste veckan legat helt tyst och avspänt, och nu vände det och blev värre än någonsin. Han ligger ju där han ligger, så om han bara är tyst så är ju tian i hamn. Men nu fick vi en 6:a - och det var snällt tyckte jag. 
Här kommer en snutt med lite skönsång...



Under programmet gick det sedan inget vidare. Känslan var definitivt inte där, och det kändes som att Charlie gick tillbaka två år i tiden. Totalt ofokus, ingen samarbetsgjädje och mest bara lekstuga. Jag bestämde mig efter första kommandot på rutan, att nu skulle jag våga se detta som träning. Poängen skulle ändå inte räcka, och då är det ju bara att försöka få ut så mycket som möjligt av det.

Om vi tar det från början, så gjorde vi ett av våra sämsta fria följ på länge. Där är jag ändå nöjd över att vi får en 8, för det visar att vår lägsta nivå där börjar bli rätt hög. På läggandet gäspar han extremt högt precis vid läggandet, och vid inkallningen arbetar han inte alls. Han springer för glatta livet, drar förbi mig, nosar och kommer sedan in. Det har nog inte hänt på över år, men som sagt, han gick definitivt tillbaka till den "gamla" Charlie idag. På rutan springer han rätt, men blir sedan totalt ofokuserad och tittar bara mot utgången. Jag bestämde mig direkt för att oavsett vad som händer, så ska jag inte ge mig, han ska in i rutan. På tredje kommandot gick det vägen. Puh! På apporteringen blir det startskall och det värsta dödandet av en apport han någonsin gjort... Sedan vill han inte ta den, då den ser helt annorlunda ut jämfört med vår apport. Får honom ändå att ta den och väljer att belöna då han faktiskt galopperar in till mig! Hoppet är inget att säga om... Han skäller och han är totalt ofokuserad. På fjärren får jag ljud igen, och väljer att säga TYST. De två nästkommande skiftena är han tyst, och jag väljer att berömma med rösten vid läggandet.

Tyvärr blev det inget filmat mellan momenten, men här får ni se det jag fick filmat - oredigerat - iallafall.


Någonting störde honom EXTREMT mycket idag. Han orkade inte hålla ihop alls, och han ljudar mer än han någonsin tidigare gjort. Han är splittrad hela tiden och tittar man på filmen så tittar han mycket mot utgången och upp mot läktaren.
En teori är att han letar efter husse. Han vill alltid ha koll på oss två, och det KAN vara det som gör honom så splittrad. Tittar jag tillbaka i tiden så har en tävling aldrig gått bra när husse varit med, så det kan vara en orsak. Sedan vet jag inte om nattens dambesök spelat in - Hanna sov här med två av sina tikar - men jag tror inte att det spelat så jätte stor roll. Men helt ärligt så vet jag inte vad som stört ut honom så, och det kan ju vara en mix av flera saker! Självklart tror jag även att min nervositet spelat in. Så det är nog många saker som orsakat denna soppa!

Dock är jag SUPER nöjd med mig själv. Jag fick inte minsta känsla av ilska, av frustration eller av missnöje. Jag var så lugn och jag höll huvudet så kallt som jag vill. Jag klarade - för första gången - av att både korrigera honom inne på plan - med ett eyyyy och ett tyst - och även att berömma mitt i momenten. Jag fick heller aldrig panik under platsen, utan kände mig otroligt lugn och stod som vanligt och blundade mestadels av tiden.

Trots det dåliga utförandet och de dåliga poängen, så är jag på nåt konstigt sätt ändå nöjd. Det blev ändå något bra av det dåliga, och jag är så nöjd med min utveckling på den fronten. Jag känner mig stolt över mig själv!

Platsliggning - 6, gnäller
Fritt följ - 8, tv, något gnäll
Läggande - 7,5, ej tyst
Inkallande - 7, gnäller, slarv vid förare
Sändande med ställande - 5, många kommandon
Apportering - 0, lek
Fritt hopp över hinder - 5 (fick inga mer kommentarer, antar att även domaren gav upp!!) 
Fjärrdirigering - 5
Helhet - 6 
Totalt 110,5 och ett 3:dje pris, placering 5/6.

Man kan nog analysera sönder dagens tävling från både höger och vänster. Nu går vi istället vidare, tar det lite lugnt i veckan, och låter tjejerna sätta tänderna i oss på nästa helgs lydnadsläger :) 

6 kommentarer:

  1. Tycker du ska vara stolt över dig själv som ställde om till träning. Höll dig lugn och gjorde de bästa av situationen! Nu vet du vad d måste leta efter på träning :)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack :)
      Ja, det är inte svårt att komma på vad helgen ska få handla om!

      Radera
  2. Jag tycker att det där ser ut som ja welshflams till stor del. Tänkte kommentera bara för jag tyckte du skötte situationen på ett bra sätt. Du vet vad han kan och vad du kan kräva av honom och du löste det så snyggt inne på banan! Man ser att han är störd av något men ändå att han förstår vad du vill innerst inne. Vet själv hur lätt det är att bli låst på tävling så bra jobbat! :)

    SvaraRadera
  3. Ja, han är uppenbart störd av något från läktaren. Och jag är mycket, mycket imponerad av hur du hanterade dig själv under tävlingen. Det är verkligen inte lätt att hålla sig lugn och samlad när det inte fungerar så som man själv vet att det gör annars. Önskar verkligen att nå dit själv en dag, du blev en bra målbild :D
    Noterade även att lill-svansen pendlade högfrekvent och glatt ;-)

    SvaraRadera

Om du inte har en egen blogg så klicka i anonym.
Men glöm inte att skriva vem du är i kommentarsfäletet!