Men helt plötsligt hade jag en hund som inte höll tyst EN enda sekund när han satt uppbunden. Han kunde inte ligga lös på träningsplan medan jag tittade på mina träningskompisar, för han kom svansande efter mig på EN sekund - självklart med ljud. Så fort han fick "gå-och-lägg-dig" så låg han fint i sin säng, men han började ljuda efter EN sekund.
Vi började helt klart se ett mönster, och jag vet inte vad som startade detta, men Charlie är som han är, och är han missnöjd, då ska världen minsann få veta det. Den som tog tag i träningen på riktigt var Daniel - han är ALLTID den av oss två som gör rätt från början - och han började envetet med träningen att kunna ligga kvar i sin säng. Charlie fick ligga där varje kväll tills han somnade, eftersom att det innebär total avslappning. Ibland fick han lätt ligga i över två timmar, men Daniel var envis. Efterhand började vi släppa på det, och det räckte att han låg lugnt och tyst. Nu får han ligga en stund varje dag - alltid när vi äter - och ljudar han det minsta så räcker det med en tillsägning, så håller han sig tyst.
Vi har tagit tag i det på olika sätt i vardagen. Vi tillåter aldrig ett skall eller ljudande när vi gör något med honom. Han får gärna känna frustration eller vad som helst, men han får därmed inte betee sig hur som helst, exempelvis genom att gå upp i stress eller att ge ifrån sig ljud. Vi är väldigt noggranna med att lagd hund ligger, och gör han inte det, så leder vi bara tillbaka honom utan att säga något - det har visat sig vara mest effektivt - och då slipper man besväret med att tjata ut något kommando.
För några dagar sedan började jag med att varje promenad lägga honom på något ställe och gå en bit bort. Låta honom ligga en stund, och är han tyst så kommer jag tillslut fram till honom och han får en näve godis medan vi myser lite.
Dagens "ligga-kvar-tyst"träning i ösregnet
Tanken är att själva platsliggningsmomentet inte är något problem. Charlie ligger stabilt och han har inga problem med andra hundar, och det är inte själva momentet i sig som skapar ljudet. Men han har besvär med att jag lämnar honom och att bli tillsagd att faktiskt behöva ligga kvar, speciellt om det är en stund. Så vi kommer ihärdigt att fortsätta med att hålla stenhårt på detta i vardagen, och då tror jag att själva platsliggningen inte kommer vara några bekymmer.
På tävlingen igår så var jag helt beredd på skall när jag gick ifrån honom. Men han var tyst, och jag tror verkligen att han var tyst momentet igenom. Domaren drog inget för ljudande, och jag hörde inget ljud. Men tilläggas ska att jag är halvt döv och domaren stod en bit ifrån Charlie, så det kan ha pyst ute lite gnäll. Han är expert på att göra det extremt tyst. Men trots den lilla träning vi hunnit med innan - bara ligga kvar i sin säng - så verkar det redan ha gett resultat.
Tanken är ju framöver en start i trean, och då ska man ju gömma sig på platsliggningen. Det har tidigare faktiskt känts ganska omöjligt, men jag tror att den här träningen kan göra det möjligt. Jag hoppas det iallafall!
Låter som en bra plan tycker jag! =)
SvaraRadera