Slalomingångar - den svåraste

En av punkterna på vår träningslista är att träna mer på slalomingångar. Det som vi tycker är den svåraste ingången är när man kommer från klockan två-tre. Det är så lätt att gå in i fel port när man kommer från det hållet. Tar man istället samma vinkel fast andra hållet, så att man kommer från nio-tio istället, då är det betydligt lättare. Då finns det liksom en sista pinne som man ska runda, medan man i den svåra ingången måste söka upp den sista pinnen och gå innanför den.

Vi har kört ett kort träningspass där jag tog hjälp av ett hinder, och målet var att kunna skicka Charlie utan att följa med upp och visa vart han ska gå in någonstans. Utan att han själv skulle söka upp rätt pinne att börja på. Jag ska ärligt säga att jag beredd på att det skulle bli väldigt svårt och att vi skulle få jobba ordentligt för att lösa det, men där fick jag på nosen, för Challe gjorde det GRYMT bra! Riktigt kul :)

 

Framöver får vi lägga till det i en bana och även träna med en tunnel innan.

Rutan - att undvika felbeteenden

När jag kom hem från jobbet idag så tänkte jag att du är det ta mig tusan dags att våga prova! Så jag och Tyra körde igenom hela klass två, där min tanke var att inte belöna något emellan momenten. Gick kanon fram till inkallningen, där stod jag bredvid rutan, och Tyra glömde bort vad jag ropat när hon sprang och drog till rutan istället. Gör om gör rätt, och vi fortsatte. När det väl var dags för rutan så sprang hon till hoppet istället :P Ärligt talat så kändes det idag inte som att hon hade någon vidare aning alls om vad rutan betyder. Vi fortsatte och när hon gör sättandet på andra sidan hoppet var jag tvungen att ge henne en godisbit, det var så extremt snyggt. Avslutande moment i tvåan är ju fjärren, och den gick som en dans.

Summan var väl att alla moment sitter så pass bra att vi skulle kunna tävla med dom, FÖRUTOM rutan. Jag har ju skrivit om min plan innan, och jag har haft känslan att planen är rätt, fast ändå inte på nått konstigt vis. Tog hjälp av en bra lydnadsbok jag har hemma som satte ord på vad jag kände.

Mitt prio ett med vår inlärningsträning är att Tyra ska få förståelse för att "rutan" innebär att placera sig i mitten av de fyra konerna. Hon ska aktivt leta upp den punkten. När vi tränat med utlagd leksak så har ju känslan varit att hon inte lagt märke till konerna, utan hon har bara siktat på leksaken. Har ju tränat rutan så fort jag haft sällskap för att undvika detta, men tränar ju ändå mest själv. Insåg idag att när jag är själv så ska jag inte köra rutan, för det ger ingenting. Ska det ligga leksak i rutan så måste den vara dold, och hon får inte se när den läggs ut. Så rutan-träning kommer endast bli av när vi har sällskap och då ska det varieras på avstånd till rutan, samt att den flyttas ofta.

Stannar en meter framför rutan

 

Har ju provat några gånger att ställa henne i rutan, och då får hon ju belöning. Tyra är extremt snabb på att fånga upp vad som lönar sig, och i hennes värld så belönas hon ju för att STANNA. Vilket leder till att hon fokuserar inte på att hitta rutan, utan istället för att stanna. Då hamnar hon några meter framför mig, och vi har ett felbeteende jag absolut inte vill ha. Planen för detta är att i princip sluta ställa henne, och när jag väl gör det så ska jag springa fram emot henne och belöna i rutan.

Jag har kört två-tre pass med shaping för att få förståelse för placeringen i rutan. Jag tycker att det är en träning som måste till för att skapa det jag önskar, men samtidigt är risken för vissa felbeteenden så himla stor. Även här kom boken till hjälp, och bekräftade att jag tänkt rätt, fast att jag nog ska vänta lite till med denna träning, så att hon har lite mer förståelse för vad hon ska göra innan vi lägger in fler såna pass. Hon testar ju allt som går och jag vill ju inte bara att hon ska placera sig i mitten, hon ska ju även springa rakt in i rutan och söka upp mitten på en gång, utan att ta kring vägar. I nuläget så testar hon lite väl mycket saker som är fel, vilket gör att hon mer går upp i stress.

Den sista svårigheten med det här momentet är att Tyra går upp riktigt högt i aktivitetsnivå. Jag skulle definitivt vilja ha henne i ett lugnare tillstånd, där det är helt okej om hon travar in i rutan, bara hon använder huvudet och söker placering - farten har hon i kroppen, så den kommer komma oavsett. Men hon kör full galopp och stissar igång rätt ordentligt. Här har jag lite rädsla med mig, då det var när vi började köra rutan som Charlie började ljuda och det har ju förstört allt i vår lydnad. Men jag vet faktiskt inte hur jag ska belöna henne för att få ner henne i aktivitet. Leksak drar upp henne jätte mycket, så gör även ett klick och en godis. En lugn klapp hade nog varit bättre, men då kanske det inte blir värt att jobba?

Tänk att ett litet moment kan skapa så här mycket funderingar. Samtidigt som jag är lite halv skrajj för att lära in felbeteenden, så tycker jag det är super kul. Sånt här klurande är det bästa med lydnaden, och förhoppningsvis har jag nu en ännu bättre plan än innan.

Vi får nöta på lite enligt den "nya" planen, så att vi kan komma ut och göra debut i lydndstvåan!

Agilitypunkter

För att styra upp agilityträningen lite så har jag bestämt mig för att stapla upp några punkter som vi ska lägga krutet på ett tag framöver. För det första så måste vi börja träna balanshinder, och då främst balansbommen. Charlie vet att han måste stanna innan han får fortsätta, men han vet inte att det är längst ner han ska stanna, så han springer upp för första rampen, sedan när bommen blir rak börjar han trava, när han passerat halva den början han nästa skritta. Helt enkelt för att han inte riktigt vet HUR han ska göra. Det går väldigt många sekunder där, och det är onödigt. Igår började vi därför om lite med kontaktfält. Fram med ett lock på vardagsrummsgolvet för att fräscha upp, och sedan tränade vi med hjälp av den i trappan.

Nästa grej är att jag måste bli bättre på att kunna röra mig, ha koll på hunden samt koll på vart jag ska samtidigt. Nu kommer jag ju behöva göra byten där jag kanske måste gå i sidled samtidigt som jag tittar på Charlie, vilket jag har extremt svårt för, speciellt om det ska göras i fart. Så vi måste träna på lite konstiga linjer, så att jag får ihop det med min egna kropp. Sedan ska vi såklart fortsätta träna på att svänga, men det är ju ett projekt som alltid pågår.

Kommer även se till att träna mycket på framförbyten. I klass 1 har jag kommit undan med att i princip alltid istället göra ett blindbyte, men när det kanske blir lite tajtare så måste vi ha fungerade framförbyten.

Charlies agilityträning närmsta tiden
* Kontaktfält - han ska förstå att det är längst ner på bommen han ska stanna, så han kan hålla lite högre fart över bommen
* Träna på min förmåga att förflytta mig i sidled, samtidigt som jag ska ha koll på vart vi ska och koll på Charlie
* Framförbyten
* Böjd tunnel där vi ska ta "fel" ingång, dvs den som inte är rakt fram
* Slalomingångar från olika vinklar med både hinder och tunnel innan
* Fortsätta med svängar

Utomhusträningen igår bestod av en linje jag såg på klass 2 hoppbanan i Ulricehamn, och då starten där. Sedan la jag till några hinder till, och gjorde bara framförbyten. Vi fick till det riktigt bra faktiskt, så hoppet om framförbyten lever!

Dags för störningsträning igen

Hade en bokad timma i stora hallen på Göteborgs Hundarena, där jag och Tyra fick sällskap av Hanna och Freja. En timme är ganska knappt om tid när man ska köra två hundar och båda förarna gillar att snacka lite emellan. Men vi styrde upp oss rejält och efter 10 minuters uppvärmning så fick vi 5-minuters intervaller för varje hund.

För några månader sedan var jag duktig på att lägga in störningsträning, men sista tiden har det mest blivit träning i vår lugna trädgård. Första passet blev därför fotgående, där Hanna fick göra vad hon ville för att störa ut Tyra. Störningen trappades upp och slutade med att Hanna kröp på golvet, gick precis bredvid och lockade på Tyra samt att Freja nästan sprang rätt in i oss. Tyra gjorde ett FANTASTISKT jobb. Bitvis tyckte hon det var skitsvårt och man såg hur hon kämpade mot sina egna impulser. Eftersom träningen var så svår belönade jag henne med kamp, för att verkligen göra det värt att fortsätta jobba och inte låta sig störas. Det innebar såklart att hon gick upp i ganska hög förväntan, men samtidigt gjorde det också att hon briljerade och klarade den svåra störningen. Att det också var första gången hon körde lydnad i inomhushall, att det var första gången hon tränades i närheten av speglar och att det var några som tränade ganska högljutt i hallen bredvid, gör inte prestationen sämre precis.

Pass två körde vi tvåans fjärr. Hon började ganska bra, men sedan blev hon rejält trött. Vi tränade främst på första uppsittet, där hon tog i så mycket att hon lyfte från marken, vilket gör att hon får en liten förflyttning. Något som jag trodde vi tränat bort, men inte konstigt att det kommer fram när hjärnkontoret är slut. Efter några felsignaler från mig, så lyckades hon. Sista omgången hamnade på film, dock blev några av läggandena ganska dåliga då, hon orkade inte hålla ihop helt enkelt. Men rumpan är still på samma ställe, och uppsitten är grymma :D

 

Sista korta passet körde vi lite rutan. Vi körde med leksak som hon inte såg när den las ut, men hon såg den ju när vi ställde upp framför rutan. Men vi gjorde det inte svårare än så, eftersom att jag visste att hon var trött efter att ha jobbat stenhårt med sig själv under störningsträningen. Hon fixade rutan-träningen galant. Vi växlade mellan två rutor, olika avstånd och olika håll varje gång, och det blev nog totalt 6-7 skick.

Underbart med uppstyrd lydnadsträning. För en nörd som mig, finns det nästan inget bättre :)

När man varit duktig, då bjuds det på hamburgare!

När man varit duktig på tävling så måste man ju få lite extra belöning. Denna gången åkte vi förbi Burger King och köpte varsin cheeseburgare till hundarna :P Båda två blev nog lite i chock till en början, då ingen vågade börja äta. Men sedan tog det fart, hos den ena hunden i alla fall. Charlie han hanterade situationen som han brukar, på sitt egna lilla vis :)

Uppflyttade till klass 2!

Igår var hela familjen iväg på agilitytävling i Ulricehamn. Jag och Charlie var taggade och jag hoppades så på att vi skulle kunna den där sista pinnen i hoppklass. Nämda klass var först ut och vi gick i mål med NOLL fel. Det var en extremt nervös väntan, då vi gick in som trea men det var halva klassen kvar att starta. Jag satt som på nålar, men plötsligt var klassen slut och det visade sig att vi kom 8:a av 65 starter och PINNEN var i hamn. Sån underbar känsla att lyckas tillsammans med Charlie.

 

Direkt efter startade agilityklassen och det blev lite strul, då en hund råkade bajsa i tunneln före oss. Så det blev ett längre avbrott, men då satt Charlie och vilade vid min sida. Dock när vi går in på planen så laddar lillen igång och studsar fram och skäller. Loppet går riktigt bra, och jag är återigen så imponerad över att han alltid sätter alla kontaktfält, trots att vi aldrig tränar på det. Vi gick återigen i mål med NOLL fel och det blev ånyo en 8:e plats och en PINNE till!

 

Hoppklass - Felfritt, 8:e plats av 65 starter, pinne (vår tredje)

Agilityklass - Felfritt, 8:e plats av 65 starter, pinne (vår femte)

Ioch med pinnen i hoppklass så är vi nu uppflyttade till klass 2, så himla coolt!!

Röntgenresultat

 I torsdags var jag och Tyra iväg till veterinären för att röntga höfter och armbågar. Nu har resultatet kommit, och lyckan är total! Fina resultat, där varken höfter eller armbågar kommer stoppa något vi vill göra framöver. Det här ska vi fira!!

 

 Detta är ju inte ett bara ett grattis till oss, utan även till våra uppfödare Kennel BlåGul, som fått ännu en avkomma med bra resultat. Så grattis till er med!

Kärlekskänslor för ett par byxor?

Jag tror ärligt talat inte att ett par byxor att träna hund i kan bli snyggare än så här. Jag är tokkär!!

Nu ska jag ta med prinsessan ut för ett premiärpass i lydnad med de nya braxen ;)

Helgens träning - lyckad, men trasig gräsmatta

Då den senaste tidens regnade gjort att gräsmattan här hemma blivit väldigt ömtålig, så är det egentligen inte optimalt att träna hund på den - kan väl säga att Daniel sliter sitt hår när vi är ute och river upp gräset! - Då det väntar agilitytävling för mig och Challe nästa helg, så ville jag i alla fall få till ett litet träningspass innan det. Gick ut - utan att berätta för Daniel - och satte upp en typisk klass 1 bana. My gad vad det är jobbigt! Långa avstånd mellan hindren, vilket gör att man måste springa sååå mycket. Själva träningen gick rätt bra, Charlie tog hindren väldigt bra och vi fick till den banan jag hade tänkt. La även in ett slalom där ena ingången var klockan fyra samt att det var långt avstånd fram till slalomet, vilket är något som vi tycker är det svåraste. Det blev en del problem där, och Charlie tyckte jag var dötöntig som inte tyckte att det han gjorde var tillräckligt bra - han skippade första porten - och han blev lite småsur, men tillslut fick vi till det :)

Näst på tur var sessan, och hon fick springa genom slalom någon gång och ta något hinder innan jag plockade bort det. Sedan fokuserade vi på två saker, vilka var rutan och fjärren. Började med rutan, som fick stå på ny plats med dold leksak. Efter några skick gick jag över till nästa steg i vår rutan-träning, som jag hoppas ska generera i att hon får god förståelse för placeringen i rutan. Jag stod ca 2 meter ifrån rutan och skickade in henne och klickade för rätt position. När det blev fel så var jag bara tyst, och eftersom Tyra har sånt gött driv själv, så jobbade hon vidare tills hon fick utdelning. Vi avslutade med några skick mot dold leksak, för att backa tillbaka till det hon är van vid.

Näst på tur var fjärren, där jag senaste tiden lagt in ett förberedelsetecken - touchar henne snabbt med handen i nacken - då hon haft svårt för det första skiftet. Idag satte hon första skiftet på 8 meter!!! Helt otroligt! Då var det ingen matte som höll ihop och belönade lugnt kan jag lova :) Hon klarade hela fjärren på 5 meter med låsta baktassar och såna där flygande uppsitt. Wiiiieee!!

Fullt tryck!

Tyra fick ett träningspass igår också, där vi tränade på fotgåendet där jag nu vågat ställa lite högre krav samt belöna lite mer. Dvs så har jag vågat släppa lite åt båda håll, vilket fungerade bättre än vad jag vågade tro. Hon fick även testa lite vittring igen - löven ligger kvar i trädgården, helt otroligt i januari - och vilan för det momentet har inte förstört någonting, utan hon kom ihåg vad hon skulle göra.

Summan av helgens träning är mycket lyckad. Ja för alla utom Daniel då kanske, då gräsmattan inte är så värst fin längre... :O

Kamera eller leksak? - same shit, different name!

Att ta fel på leksaken som ligger i rutan, och istället ta kameran som ligger bakom rutan, det kan ju hända vem som helst ;)

Kombinationen stjärnan

Tyra har inte kört agility på länge nu, så man kan lugnt säga att hon var taggad på uppgiften. Vi kör fortfarande på bebishöjd - väntar tills vi fått resultat på höfterna att höja lite - och träningen utgick ifrån den nya agilityboken. Vi har inte ännu börjat fokusera så mycket på konstiga svängar, utan det är mest spring och ta hindret framför nosen. Hon får mer och mer sug på hinder för varje gång, vilket känns lovande.

Vi tränade idag efter stjärnan, där jag använde tre hinder. Började med att träna på att ta hinder trots att jag inte följer med fram till det. Något som varit väldigt svårt, men som nu fungerade klockrent. Varierade sedan vägen lite, och att jag gjorde lite olika handlingsövningar så att hon får känna på det. Är mycket nöjd med att hon faktiskt tog flera hinder trots att jag både visat med kroppen att vi ska åt andra hållet efter, samt hunnit börjat röra mig åt andra hållet. Även det är något som tidigare varit väldigt svårt, men iochmed att suget på hinder ökat så har hon börjat förstå vad jag menar.

 

Kul att variera träningen, och vi har ju som mål att kunna starta i klass 1 under året. Men vi har fortfarande inget slalom, och definitivt inga balanshinder. Men det ska vi nog hinna med innan året är slut :) 

AGILITY - Boken som styr upp träningen

Fick boken "Agility - Grunden är grunden" i julklapp, och herregud vilken bra bok! Den innehåller bara kombinationer, samt tips på vilka handlingsalternativ man ska träna på. Det är väldigt lätt att få idétorka, så den här boken är ett välkommet tillskott. De allra flesta kombinationer innehåller inte mer än 5 hinder och en tunnel, vilket är toppen för mig, eftersom det är det antal jag har hemma i trädgården.

I början av boken så visas hur man grundtränar med hjälp av bara två hinder. Hindren står på samma sätt hela tiden och sedan ska man testa olika svängar. Charlie och jag körde igenom en del av dom under vårt första pass idag - hundarna fick två pass var på förmiddagen - och sådan här grundträning är ju super att träna på.

 
 

Alla dessa svängar har vi gjort förut, men inte utplockade så här, så att man bara tränar på det. Skönt att få nöta lite hur jag ska göra, för man ser ju när det går fel, att jag varit otydlig med vart vi ska. Målet blir nog nu att vi ska ta oss igenom hela boken, då har vi alltid nya saker att träna på! 



Once in a lifetime?

Åkte idag till GMBK för att få lite lydnadsträning i annan miljö. Hade turen att det var några tjejer där som tränade agility, så vi fick lite störning också. Körde ett ganska tufft pass med prinsessan, där vi tränade ganska länge och körde igenom i princip alla moment. Från början till slut ger hon allt hon har. Hon har en sån fantastisk attityd, att det ärligt talat, är lite svårt att ta in!

Började med rutan, där vi fortsatte med leksak i rutan, för att sedan testa någon enstaka gång emellan utan leksak, och det var klockrent. Dock har hon ingen större förståelse för momentet ännu, men jag har en bra plan som vi följer. Fortsatte med apportering där hon lugnt sitter kvar och väntar på kommando, griper snabbt och galopperar in till mig. Testade även metallen och hon gjorde samma sak där! Vidare till tvåans fjärr, där jag ställde upp mig på tre meter och kommenderade sitt och hon klarade det på första försöket! Jackpott! Sedan körde vi hopp över hinder, där det var nytt hinder för sessan, men hon gjorde det lika snyggt som hemma. Testade sedan av ordförståelse där jag backar och blandar mellan kommandon stanna/ligg/sitt, vilket vi även körde när jag sprang och hon satte alla skiften. Därefter blev det en platsliggning på 30 meters avstånd i 2 minuter där hon låg lugnt och tryggt. Sist ut körde vi ett lååångt fotgående - dock med godisbelöning under tiden - där vi tränade med störningen från agilityn bredvid. Hon har ett fotgående jag är supernöjd med, hon har bra position, fina halter och bra svängar. Det kan naturligtvis bli bättre, tajtare och ännu snyggare, men hon är bara 15 månader, så vi har gott om tid på oss! Det vi ska träna mer på är olika störningar så att hon orkar hålla fokus, men hon var grym idag.

Tyra har en sådan perfekt balans mellan att vara taggad, men fortfarande koncentrerad. Jag tror det är hennes främsta styrka. Hon ger 110 % HELA tiden, och hon älskar träningen. Hon verkligen älskar den. Hon försöker alltid göra rätt, men hon blir inte knäckt om det visar sig att hon inte förstått rätt. Jag har en stark känsla av att hon är en hund på miljonen. En på miljonen rätt för MIG! Hos en annan förare kanske det inte alls blivit samma sak. Men hon är så rätt för mig så det är löjligt!

Idag var det många gånger jag bara ville flippa ut för att känslorna bubblar över när hon är så duktig, och framför allt på grund av hennes attityd. Men eftersom hon är så taggad, så skulle hon inte orka hålla ihop om jag flippar, så trots min inre känsla så blev det i fotgåendet lugn belöning med godis. Förhoppningsvis så kan hennes främsta styrka - taggad OCH koncentrerad - fortsätta tack vare att jag är väldigt rädd om den. I vissa moment passar det dock att flippa lite, och det är skönt att jag får pysa ut lite med skrik och glädjeskutt :P

Varje träningspass med min prinsessa är en kick. Jag tror vi är en match made in heaven ♥

Målsättning 2015

Första dagen på det nya året är här, och som alltid så brukar det innebära att man börjar lite på ett nytt blad. Året som gått har både varit bra och även inte alls bra, utan riktigt tufft. Det gäller att ta vara på det man har och att njuta av allt roligt man får vara med om. Målsättningen för året är därför mer övergripande än detaljrikt.

Det viktigaste målet för mig och hundarna nästa år är att ha KUL. För om det slutar vara roligt, så är det inte värt något längre. Det låter klyschigt, men trots det, så är det de viktigaste. Jag har lovat mig själv att aldrig tumma på magkänslan bara för att nå högre resultat, och framför allt har jag lovat mig själv att aldrig sluta vara ödmjuk. Om jag någon gång slutar med det, så snälla banka en stekpanna i huvudet på mig!

Att ha motivation till träning och motivation till att sitta inne och klura på lösningar, kräver att det finns mål att arbeta emot. Om vi inte når hela vägen, så spelar det ingen roll, men målen ska ändå finnas där, för motivationens skull. Sedan kan man självklart satsa och försöka nå sina mål, och samtidigt ha kul. Satsning och att ha kul är inte varandras motsatser!

TYRA

* LPII - vi siktar på diplom i klass 2

* Start i klass 3

* Debutstart i agility

CHARLIE

* Ta sista pinnen i klass 1

* Gå upp i klass 2

* Göra ett felfritt lopp i klass 2

* RLD F - ta diplom i fortsättningsklass i rallylydnad

 

Vi siktar på ett 2015 fyllt av härlig träning, mysiga stunder och där vi hoppas vi får vara friska.