En skitig golden, är en lycklig golden?

Det har regnat en del de senaste dagarna, vilket gjort att åkrarna i vår närheten är geggiga. Tyra blev överlycklig idag när hon fick chansen att röja runt ordentligt i skiten. När det finns vattenpölar så blir hon så glad, så hon vet inte vart hon ska ta vägen. En snutt kom med på film!

 

Efter att jag filmat sprang hon fram till diket längre fram och simmade. Jag missade att hon slank ner där då jag la ner telefonen. Kan ju säga som så att det är inget dike hon brukar få gå i, då det luktar pyton. Prinsessan av smuts var ju dock ganska nöjd med det. Man säger väl att en skitig hund, är en lycklig hund och i sessans fall så tror jag det stämmer rätt bra :)

4 timmar i skogen

Idag har vi spenderat dagen i den härliga snön som kommit i vår fina natur. Vi har gått en bit av Bohusleden någonstans i Kungälv. Vi var ute i ca 4 timmar, och då hann vi även med att göra upp en eld och grilla lite korv.

Jag inledde det hela med att efter bara 100 meters vandring trampa ner med vänster fot i en djup håla full med vatten, så jag blev klassblöt! Men efter att ha gått en stund så vande jag mig vid plaskandet i skon, så jag tänkte inte mer på det.

Hundarna har fått springa och springa och springa och springa och springa...!! Tyra har gått lös hela rundan, och my gad vad den hunden har kondition. Jag visste att hon är bra tränad, men jag trodde hon skulle mattas av mot slutet iallafall. Hon fick fortfarande ryck efter fyra timmar i skogen, då hon pulsat i snön hela vägen. Charlie fick gå lite mer i koppel, men fick även han springa rätt mycket! Jag och Daniel känner oss rätt möra i hela kroppen nu på kvällen, så jag kan tänka mig att även hundarna kommer känna av träningsvärk imorn.

Vi tvåbenta njöt mycket av dagens äventyr, men jag vågar nog påstå att hundarna var snäppet ännu nöjdare :)

Miljöträning i gamla hoods

Idag tog vi med oss hundarna till våra gamla hoods - Sannegårdshamnen - och tog en promenad. Mysigt att få gå längs vattnet igen, och samtidigt bra miljöträning för lilla sessan. Där vi bor händer inte allt för mycket på våra promenader och vi har väl max ett hundmöte i veckan, så därför tog vi oss lite närmare stan. Är det någonstans det är mycket hundar och folk en fin dag, så är det längs strandpromenaden på Eriksberg!

Kul - och coolt - att se att Charlie fortfarande hittade överallt, och det satt fortfarande i kroppen på honom hur han ska gå när det är mycket folk. Han håller sig till kanten på vissa ställen där det är mycket cyklister mm. Tyra har ju inte fått någon träning på sådant alls, men hon fann sig fort och förstod att det är bäst att gå där vi visar.

Nu ska vi köra lite lydnad innan mörkret faller! 

Trivsamma promenader

Att hundarna ska gå bra i koppel är viktigt för mig, då jag vill kunna gå avslappnat och njuta av promenaderna. Charlie har koll på läget, men Tyra har ju såklart fått träna på det sedan hon kom till oss, eftersom ingen hund föds med den kunskapen. Det är Daniel som stått för träningen av båda hundarna, han ligger så rätt i sina energier att det är löjligt! Så med honom går hundarna alltid bra, oavsett vad som händer. 

Jag vill kunna gå med öppen hand och hundarna ska inte dra kopplet ur handen på mig, vilket numera fungerar väl. Skönt och så otroligt trivsamt :) Tyra tränar även på att gå utan koppel, men att ändå gå vid sidan, vilket också fungerar riktigt bra nu. 

Ps. Behöver du hjälp med koppeldragande? Lämna hunden till Daniel vetja, jag lovar att han löser det på fem minuter!

Tyra - några procent katt, och nu även tiger

Idag har jag varit arg på Tyra för första gången sedan hon kom till oss för dryga 10 månader sedan. Var ute med hundarna när jag kom hem från jobbet och vi får möte av en gubbe och hans lilla hund. Tyra går på min högra sida, och Charlie på min vänstra. Den mötande lilla hunden uppförde sig väl inte exemplariskt precis, utan ställer sig stel som en pinne, bröstar upp sig, stirrar ut Charlie och gör utfall emot oss. Men i min värld så spelar det ingen roll, mina hundar får inte uppföra sig otrevligt för det.

Charlie bryr sig inte alls och allt går fint, så vi ska bara passera. Men se där, då vaknade tigern i Tyra. Hon flyger ut framför mig mot den mötande hunden och börjar skälla?!?!

Inte okej någonstans och det blev vårt första utvecklingssamtal där och då. Gubben med hunden blev stressad och ville gå, men jag sa åt han att stå still med motivationen att det var bra träning för mina hundar - och gubben var iallafall lydig och stod kvar. Tur för mig att Charlie beslöt sig för att fortsatt uppföra sig, så jag kunde lägga all energi på Tyra.

Hon for runt som en toka och hade först ingen lust att alls lyssna på matte, men otur - eller tur! - för henne att hennes matte är extremt envis, så det blev ordning på torpet tillslut!

Vi visste ju att hon har ett par procent av katt i sig - eftersom att hon spinner när man gosar med henne - men att det också fanns några procent tiger, det va nått nytt :)

Kossan visade skillnaden i personligheterna

Idag tog vi en sen utflykt till Torslanda Ridklubb för en långpromenad. Helt underbara vägar att gå på - breda grusvägar - och jag har definitivt hittat ett nytt favoritställe.

Vi passerade en kohage och både jag och Daniel stannar till. Kon med stora hornen lyfter på huvudet och våra hundar reagerar på EXAKT samma millisekund. Deras reaktioner är dock helt motsatta och ger en ganska klar bild av hur olika dom är!

Charlie kastar sig framåt med kraftigt viftande svans, han vill springa fram till kon och hälsa. Tyra kastar sig bakåt med svansen mellan benen, lite rest ragg och hon tar skydd bakom mig.

Samma upplevelse, men motsatta reaktioner. Tufft som tusan! 

Allt som är ditt kan jag bära i timmar

Igår tog vi ett lydnadspass på förmiddagen, en långpromenad efter lunch och på eftermiddagen lekte Charlie med en katt i fyra timmar. Knäppa hund, och även knäppa katt :) Idag var min tanke att konditionsträna den lille lite med cykeln. Fixade ju iordning cykeln i början av helgen, så döm om min förvåning när jag upptäcker att jag har punka på framdäcket. Ingen dålig punka heller?!

Så det fick bli att traska idag med. Inte direkt vad jag tänkt mig, då Charlie omöjligt blir trött av en promenad i koppel. Men för att göra det hela lite roligare fick han bära på min vante hela vägen. Tänk att man kan bli så nöjd över en sån liten skitsak. Han bär den stolt, och han skulle aldrig i livet släppa den. Det gick speciellt hem hos alla barn vi mötte idag!

Allt som är ditt kan jag bära i timmar! 

En sten, vid en sjö, i en skog

Vi har gått runt en sjö i Mölndal, och vi missade att det fanns en stig att gå på. En runda på dryga 2 km, som tog hela 45 minuter!

Premiär för cykel och inlines

Härligt väder i Göteborg idag, och vi fortsätter med att välkomna våren. Idag blev det premiär för en liten tur med cykel och inlines. Om vi tyckte det var kul, var det inte i närheten av hur kul Charlie tyckte det va. Allt som innebär FART är aldrig fel!

Pekfingret räcker

Fick en fråga i en kommentar angående hur jag lärt Charlie att uppföra sig i koppel. Ärligt talat så vet jag inte exakt HUR, eller NÄR han lärde sig det. Men det var inte kruxigare än att bara tala om för honom att det finns inget annat än gott uppförande. På min tillåtelse får han dock ibland uppföra sig som ett monster, och då använder han kopplet till att kampa och han fullkomligt älskar det. Helt okej från min sida, så länge han slutar när jag säger till.

Min regel på promenader är att ett pekfinger ALLTID ska räcka, och det är något som fungerar bra för oss.

Välkomnar våren

Underbart väder ute och vi har välkomnat våren genom att sätta på det färglada halsbandet. Har tagit en långpromenad följt av lydnadsträning på gräsplanen. Charlie briljerade på rutan, då jag försökte störa ut honom med extra koner, men den gick han inte på. Ett fritt följ med perfekt störning ifrom av liten hund i flexikoppel som släpptes fram - självklart riktigt nära också -vilket var skit svårt enligt Charlie. Var längesedan han tyckte en sådan störning var så svår, men det kan ju ha att göra med att det var den hunden som tidigare försökt hoppa på honom - då Daniel svingade iväg den i sitt förbenade flexikoppel x2 - men iallafall löste vi det och han kom tillbaka till arbetet snabbt!

Apporteringen fick sig också en omgång, och behöver jag säga att det inte är mitt favoritmoment?! Men vi forsätter enligt planen, och tar myrsteg framåt varje gång.

Verkligen en sådan där dag då man bara vill gå ut igen, så fort man kommit in. Så nu blir det nog till att hitta på någon mer anledning till att gå ut.

Amundön

Det har känts som världens längsta helg, antagligen då vi hunnit med så extremt mycket. Vi har hälsat på i  Värmland och haft hur kul som helst, och redan vid 9,30 rullade vi in i Göteborg imorse. Mycket fixande här hemma - som varje helg - men när husse kom hem från jobbet på eftermiddagen styrde vi kosan ut till Amundön. Har aldrig varit där tidigare, men hört att det ska vara fint.

En skön promenad i strålande sol med mina fina pojkar, och det var verkligen hur fint som helst där ute.

Charlie fick - som vanligt - avsluta helgen i badkaret. Numera är han helt tyst, och han brukar till och med lägga hakan på badkarskanten och småslumra. Även den envise lille blir uppäten av tristessen tillslut :)

Snälla matte, kan vi inte köpa en lilleskutt?

Tänk att ljuset återvänt såpass mycket att vi nu hinner promenera 90 minuter i ljus EFTER jobbet. Äntligen börjar energin i kroppen att väckas till liv. Dagens runda avslutades i djuraffären, där tanken var att köpa en ny apportbock. Men den var slut i mellan-storleken, så vi får gå tillbaka senare i veckan.

Charlie hittade dock nått annat han ville köpa. 

" Jag vill SÅ gärna ha en egen lille-skutt"

HUNDJÄVEL

Den fruktansvärt trevliga promenaden med mina grabbar på Albatross förändrades i ett nafs. HUNDJÄVELN beslöt sig nämligen för att jaga hare. Jag och Daniel sprang efter och skrek som vi aldrig skrikit tidigare, men haren gick definitivt före. Det gick så långt att vi tappade bort honom. TRE sjukt långa minuter där vi skrek för full hals, och helt plötsligt kommer han emot mig. Jag faller ihop i en hög, tårarna rinner och han hoppar upp i min famn.

Tack fina, fina hare för att du valde att svänga vänster och inte höger - där det går en tågräls. Tack fina hare för att du var så snabb, så Charlie tillslut gav upp, och att du körde slut på honom innan vägen kom.

Här hade vi det fortfarande trevligt...

Vi gjorde hur många fel som helst, minst sagt. Vi skrek med panik i rösten, vi sprang, vi skrek - båda har grymt ont i halsen... Och att välkomna hundjävlen i famnen är väl inte det man ska kanske. Men jag kunde inte göra annat. Lättnaden när han kom emot oss var så total, att vi tappade allt. Vi var båda så totalt livrädda att vi inte skulle hitta honom, vår älskade lille.

Att han sedan kommer få det JÄVLIGT tufft framöver, det är en helt annan femma.

Albatross och fortsatt vittring

Äntligen har ljuset återvänt och idag hann jag med en timmes promenad på Albatross golfbana efter jobbet. Skönt för den lille att få härja av sig.

Skönt att få låta benen springa

Dagens "ligga-kvar-tyst" 

Lite plan mark där det blev ett lydnadspass

Hemma igen tog vi ett kort pass med vittringen, och innan vi dunar in för kvällen, ska vi hinna med ett till. Nu ligger ovittrade pinnar synligt lite i bakgrunden, och det skapar huvudbry för den lille. I sann Charlie-anda slår man då på stressen, vilket inte blir en bra kombination. Men vi löser det med lugnt tålamod och han fixade tillslut att snosa runt efter rätt pinne. 

Update: Andra passet bjöd på stora framsteg. En bit ifrån våra strumpor låg 3 ovittrade pinnar, Charlie nosade över dom, men nobbade och sökte efter rätt. Lugnt och sansat. Han gjorde det flertalet gånger. Det tar sig sa pyromanen!!

Äntligen börjar verkligeheten komma tilbaka

Idag har jag för första gången - på 11 dagar - börjat känna mig bättre. Smärtan i örat släppte under förmiddagen, och snacka om befrielse. Framåt eftermiddagen kände jag mig såpass bra att vi faktiskt tog en promenad. Trots att jag varit sjuk så har hundrastaren kommit och tagit en timmes promenad med Charlie varje dag, och sedan har Daniel fått stå får promenerandet på kvällarna. I helgen var mina föräldrar på besök, och dom hann knappt innanför dörren innan de tog en långis med den lille. Så jag har tur som har så snäll familj omkring mig som hjälper till!

Men idag blev det alltså äntligen en egen promenad, om än inte lång, men ändå en promenad! Solen sken från klarblå himmel, och det var precis vad jag behövde efter alla dessa dagar i sjukstuga.

Imorgon ska jag äntligen gå tillbaka till jobbet och det ska bli så skönt. Då kommer rutinerna igång, och så även den riktiga aktiveringen av den lille!

Snurrigt på söndagsmorgonen

Vi gick vilse två gånger i Skändla imorse, och det var riktigt snurrigt där ett tag. Men det resulterade bara i en extra lång promenad, och det är ju aldrig fel!

Mer snö = lycka!

Förmiddagspromenad i Ängårdsbergen. Mer snö har kommit, och det medför en lycklig vovve.

Vi busar på

Charlies liv består för tillfället endast av BUS! Vi tränar faktiskt ingenting, utan vi bara härjar. En paus är nog aldrig fel, men i nästa vecka ska vi köra igång med både lydnad och agility igen. Igår kom mina föräldrar hit, så jag har inte sett röken av Charlie under natten. Taskmört!

Efter några timmar på Frölunda Torg med shopping, tog jag och Daniel ut den lille till Ängårdsberget. Vi fortsatte på temat bus och vad härlig naturen är nu. 

Vi brukar gå en liten stund med mellanrum och sedan får Charlie springa emellan. Det är mina föräldrar som alltid gör så här med honom, och han tycker det är skit kul. Dock är Daniel lite lätt trög, så jag får ju skrika mig hes... ;)

Han klarade hela promenaden utan att frysa om tassarna. Men när vi klev ur bilen uppe på parkeringen här hemma, så hade vi en hund på tre ben. Av med handsken och värma, vilket Charlie alltid tackar för med en puss. 

Pälsvård i timmar

Har trimmat Charlies päls ordentligt idag. Använde maskin på hela bröstet och under öronen och tog resten med effileringssaxen. Jag har ju en maskin från Ullared för 129 riksdaler, och det är helt sjukt att den är så bra. Jag trodde den bara skulle hålla någon gång, men den har hållt i ett år nu, och klipper fortfarande lika fint. Inte klokt eftersom den nästan var gratis!

Eftersom att han under hela vintern ska badas 2 ggr/vecka så känns det självklart att klippa ner honom så gott det går. Att det sedan är praktiskt - och snyggt - gör ju saken bara ännu mer självklart! Idag var det även dags för medicinska badet nr 3. Men då det alltid är mycket lättare att stoppa ner en skitig hund i badkaret än en helt ren, så åkte jag och den lille bort till Ängårdsbergen innan. Det blev en lång promenad, mycket längre än vad som var tänkt, då jag gick helt vilse... I början av promenaden lyckades jag med bedriften att ramla också... i en nerförsbacke som var en total lervälling. Jag snubblade på en sten och föll handlöst framåt. Blev totalt geggig och fick rätt ont, men svensk som man är, så flyger man ju upp och traskar vidare. Det viktigaste är ju alltid att ingen såg en liksom... Men bara jag kommit några meter så fick jag gå ut i skogen och tvätta av mig i ett vattendrag!

Charlie ordnade snabbt så han blev skitig, halva hunden var helt svart när vi kom hem, och det blev ett bad. Det är tidskrävande då det ska masseras in schampo och sedan ska det väntas. Sedan på med balsam, och ännu mera väntan. Det är inget man gör på några minuter överhuvudtaget. Men som sagt, det är ju bara att göra! Tur den lille är så snäll och har så gott tålamod som han har.

Nu ligger lillen och sover mot en kudde i hörnet på soffan, och husse har en kudde på hunden och sover lika gott han.