onsdag 13 augusti 2014

Mjuka muskler och glädjande attityd

Charlie har som ni vet haft besvär med stelhet i sin rygg, men tack vare fysioterapeut Susanne ProBono har det hänt rejält med grejjer på den fronten. I måndags var vi på agilityträning i Fjärås - för Elin Fahlgren -, och jag är så nöjd med vår utveckling. Vissa svängar blir nu riktigt bra, och vissa är lite mindre bra, men för varje bra sväng så blir man så glad. Svängen när jag gör en ketchker är jag så nöjd med!

'

Dagen efter tog vi oss de 8 milen till Vårgårda för behandling av welshkroppen. Från att ha varit stel - riktigt stel - på många ställen i kroppen fanns det nu inget kvar! Han fick en kort behandling uppe vid manken, men sedan fanns inget annat att ta igenom. Så istället fick han en helkroppsmassage som han njöt rejält av. Nästan lite ofattbart att förstå vad Susanne gjort underverk med hans kropp, men skillnaden är så tydlig när man ser han röra sig. 

Tyra har varit med både till Fjärås och till Vårgårda. Hon har fått träna lydnad på båda platserna och det utan att få kolla av området innan. I Fjärås körde vi samtidigt som agility pågick och det fanns flera hundar i närheten runt om. Hon är så duktig min lilla prinsessa så jag kan knappt tro att det är sant. För varje ny sak vi gör tillsammans så blir jag så stolt över hur jag tränat henne. Hon är trygg, hon vet vad som lönar sig, hon vet vad jag vill att hon ska göra och hon gör allt med attityd som bubblar av glädje för att få arbeta tillsammans med mig. Vi petar mer och mer på detaljer, men fortfarande är attityden prio ett. 
I ridhuset i Fjärås 
I Fjärås la jag henne på en platsliggning och gick ca 5 meter bort. I samma veva skulle hindren höjas ute på banan, och varför inte lita på sin hund? Så jag sa stanna och gick. Stolt över lilltjejen som tryggt låg kvar. I Vårgårda fick hon en annan utmaning på platsen. La henne och lämnade ca 15 meter och precis när jag vänt mig om så började det störtregna. Tyra låg och blinkade, men eftersom det kan hända på tävling så fick hon ligga två minuter trots regnet. Nemas problemas! Att vi tränar platsliggning är egentligen inte för Tyras skull, jag känner mig trygg i att hon ligger kvar. Men vi tränar för min skull. Jag och Charlie har ju hamnat en del på kollisionskurs i det momentet, så det är inte Tyra som måste bli trygg, det är jag.  
Fick testa ett läggande under gång mitt i en vattenpöl :) 

Idag fick båda vila från träning, och de fick istället följa med mig på min löptur. Vila av knoppen, men träning för kroppen! 

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Om du inte har en egen blogg så klicka i anonym.
Men glöm inte att skriva vem du är i kommentarsfäletet!