Inte backa utan ta i itu med problemen när de uppstår

Mötte upp Hanna och Boel på GMBK igår för ett lydnadspass. Charlie började jätte fint med ett bra fotgående samt en fin platsliggning - mellan de andra hundarna på 40 meters avstånd. Stötte sedan på patrull på "hopp över hinder" då Charlie inte kan "sitt" på avstånd. Frustrationen blev total från min sida och vi fick ta ett break för att skutan inte skulle gå på grund. Fortsatte jobba och tänk att det kan vara så svårt att lyssna på avstånd. Ska dock tilläggas att jag är riktigt nöjd med resten av momentet. Hur snett han än befann sig på andra sidan, så tog han ALLTID hoppet tillbaka.

Fick även fina tillfällen att träna på vardagslydnad. En hund sprang fram till Charlie, och då släppte han hjärnan totalt, trots att den hunden sprang tillbaka till matte direkt. Döv som den dövaste, och med svansen rätt upp springer han runt helt hysteriskt. Tänk vad kul det är att träna hund :)
Vi riggade situationen igen, men mitt budskap hade gått fram och han följde mig i hälarna och hade inte en tanke på nåt annat, för stunden iallafall!

När regnet började ösa ner stod vi under några träd. Medans de andra hundarna sprang som tokar runt, fick Charlie order om att sitta. Han går upp så i stress av sådan hysterisk lek och det är inget jag vill dra upp honom i. Jag fick slita ordentligt, men tillslut satt han där, trots att han blev påsprungen några gånger.

Jag har en bestämd bild av hur jag vill att min hund ska fungera i olika situationer. Han får gärna KÄNNA precis vad han vill, men han får inte GÖRA precis vad han vill. För något år sedan hade jag i den här situationen släppt honom och låitit honom leka, eller stoppat in han i bilen, för att slippa ta itu med problemet när någon ser på. Idag bryr jag mig inte, för jag vet vad som är bäst för min hund.

Jag var dock ändå inte helt nöjd med min egen prestation igår. Jag växlade inte svart --> vitt utan jag höll mig mellan svart --> grått. Inte bra, och något jag tar med mig. Men är nöjd med att jag inte backar utan att jag tar tag i situationen när den uppstår. Så trots min frustration, så blev det igår främst ett bra pass vardagslydnadsmässigt.

På morgonen idag tog jag ett pass på gräsplanen med avståndslydnad. Tränade helt enkelt på att sätta sig snabbt på avstånd. Börjande med att göra det i trav mot mig, sedan när han jagade en leksak och tog till sist även hjälp av "runt" ett träd eftersom att jag då kan säga kommandot när han springer ifrån mig - precis som det är vid hopp över hinder. Var extremt noggrann med att växla svart --> vitt idag och det gav ett fint resultat. Tog även hjälp av klickern för att tydliggöra vad jag var ute efter.

När han gjort några helomvändningar i luften och satt sig ner mot mig, så kändes det som att poletten trillat ner! Det blir några fler sådana här pass och sedan tror jag att vi får ordning på det där momentet :)