Tjusningen är att det ALLTID finns något att träna på

Nu har vi busat och härjat i 22 dagar, och jag tror framför allt att JAG behövt det. Men nu var träningssuget tillbaka. Vi har ägnat oss åt lydnad ute på den mörka och snöfyllda grusplanen. Jag var helt beredd på en övertaggad hund, och när min hund är övertaggad. så tappar han ofta precison. Men han imponerade med att hålla ihop, och trots övertaggningen, så gick han hur BRA som helst. Känslan var helt enorm, och som vi alla vet, så kommer känslan högst upp på listan.

Då grusplanen är så himla mörk, så varvade jag med att gå där, på cykelvägen och utanför affärerna. Trots mycket folk och konstiga störningar, så fixar han det. Det enda problemet jag stötte på idag var att övertaggningen ledde till ljud när vi stod stilla länge i halt. Han sitter still och han sitter i bra position, MEN han låter. Detta kom en bit in i träningen, och jag vet vad det beror på, och jag vet vad jag ska göra åt det. Dock måste jag börja inomhus, så det får vi grejja lite med under kvällen. Det finns alltid nåt att träna på!

Cykelvägen

Grusplan

Vi tränade inte bara fritt följ, utan det blev även apportering, inkallning, läggande under gång och fjärren. Härlig energi, och inga ljud på de andra momenten. Nu gäller det att arbeta bort orsaken till ljudet - dåligt tålamod - och se till att han håller snattran, vad vi än gör. Nu är det dags för mig att visa mitt stora tålamod!