Vi lägger lydnaden på hyllan

Imorse tog jag och Charlie en promenad runt Sisjön. Det påminde så mycket om promenaderna vi brukade göra runt Ön - i Halmstad - och jag saknar verkligen närheten till naturen som vi hade där. Under promenaden funderade jag mycket på det ena och det andra och tillslut bestämde jag mig för att sluta pressa Charlie i lydnaden. Jag har provat så mycket och jag har verkligen kämpat, men let´s face it, det funkar inte. Det skapar bara konflikter mellan oss då jag blir så fruktansvärt irriterad. Nu tänker jag faktiskt bara ge upp. Alla hundar kan inte göra stordåd inom alla grenar och det är inte Charlies fel att han inte gillar lydnad. Han är inte avlad för detta ändamål. Han gillar att jobba själv utan allt för mycket samarbete med mig. Det här är verkligen skit jobbigt för mig. Jag älskar lydnaden, precis som jag gjorde med hästarna, då höll jag bara på med dressyren. Men då får jag helt enkelt skaffa en hund som har bättre förutsättningar.

Visst är det likt Ön?

Efter varje lydnadspass upplever jag alltid en känsla av besvikelse, och det är ingen bra förutsättning för att lyckas. Så för min egen del så tänker jag lägga lydnaden på hyllan. Det betyder inte att vi aldrig kommer träna lydnad, men vi kommer träna på ett helt annat sätt då vi inte behöver göra någonting enligt perfektion utan jag kan välja själv hur jag vill att momenten ska utföras för att passa min hund. Vi kommer exempelvis fortsätta att träna fjärren - för Charlie tycker det är det roligaste momentet - och jag ska börja leka lite med rutan!

Men någon mer tävling blir det inte. Sedan ska man aldrig säga aldrig och om några år kanske jag ändrat mig. Vi kommer att till våren gå en ny agilitykurs - utan ambition att tävla - och jag kommer även försöka hitta en viltspårskurs. Viltspårschampion är en titel som nästan varenda welsh har, det är verkligen någonting som passar dom så jag tror Charlie skulle tycka det var roligt att få grejja lite med det. Funderar även på att prova rallylydnad - då det är en mycket mera lättsam form av lydnad - men det ligger lite längre bort i framtiden.

Charlie är mitt allt och det enda jag vill är att vi ska ha kul tillsammans! Jag ska försöka hitta saker som han tycker är roligt och utvecka dem istället för att gå på vad jag tycker är roligt.

Och för att tydliggöra - JAG ÄLSKAR MIN HUND! Alltid när jag pratar om att någonting inte fungerar så tror folk att jag inte gillar min hund. Jag har aldrig varit och kommer aldrig att bli någon som gillar mitt djur mer bara för att vi presterar på tävling. Det tycker jag är fejkad kärlek och sånt känner inte jag.

Ikväll har vi varit på besök på våran lydnadskurs. Vi har ju missat i princip hela kursen pga svansen... Men idag var vi där och hälsade på lite. Det var träningstävling på schemat idag och det avstod vi ifrån. Inte tränat på 7 veckor samt plaskblöt gräsplan var liksom som upplagt för irritation från mitt håll! Men vi tittade på våra kurskamrater och busade mest vid sidan av deras lilla tävling.

Att komma fram till det här beslutet har tagit väldigt lång tid. Det beror på att inom "hundvärlden" så pratas det väldigt mycket om att om man bara har rätt ledarskap över sin hund så kan man göra ALLT. Jag har trott på detta länge och verkligen piskat mig själv då vi inte har lyckats. Men sedan har jag insett att detta är ju inte sant. Det finns massor av hundförare som haft flertalet hundar innan men som inte lyckas med den hund de har just nu. Inget konstigt i det, alla hundar är individer. Och vet ni, det är riktigt skönt. Nu kan jag bara acceptera läget och behöver inte känna mig värdelös på kuppen.

Nu ligger vi här i soffan - den lille i mitt knä - och vi är båda nöjda med dagens beslut ;)