Nu har jag varit nere på botten, och där trivs jag inte värst bra. Nu gäller det att kämpa sig tillbaka, och det kommer jag göra med en paus. Det blir ingen mer lydnadsträning förrän lägret i mitten på oktober, och då får vi se om jag hittar motivation till att orka fortsätta. Jag hoppas och är ganska säker på att jag kommer göra det, för det kommer inte gå att ge upp det roligaste jag har i livet.
Jag har gråtit mer tårar än på flera år sedan igår, men nu känner jag att det är slut på tårar. Daniel har peppat mig och efter en ganska lång diskussion sa han plötsligt: - åh nu känner jag igen dig igen!
Vad sa jag då? Jo: - Hur fan ska jag göra för att knäcka den där kokosnöten?
Ett tydligt tecken på att hjärnan börjar se möjligheter, och det visar kanske att det finns hopp. Att det sedan innebär att man orkar ge sig ut på en tävling är inte säkert, men att träna lydnad som aktivering hoppas jag att vi hittar tillbaka till.
Tusen tack till alla som stöttat mig, jag är så himla tacksam. Ni vet vilka ni är ♥
Härligt att du är påväg uppåt igen! ta en paus och ha riktigt roligt tillsammans :) När ni är redo att fortsätta har du många som tror på er ♥
SvaraRaderaSkönt att läsa <3
SvaraRaderaDet var skönt att höra efter vad jag läst efter dagens tidigare inlägg! Jag förstår lite hur du känt idag eftersom jag kände precis likadant med Isa (lite spaniel där med:-P)men vi kommer igen OCH det tycker jag verkligen att ni också ska göra. Ta en paus, Charlie kanske också behöver vila lite, göra lite annat (viltspåra;-) och kom sedan tillbaka till lydnaden för ni är ETT GRYMT BRA TEAM!!! Hur många har fått 198 poäng i lydnadsklass ett med en spaniel liksom??!! Vi hejar på er!! Kramar från Isa, Meya och Boel!<3
SvaraRaderaHoppas du finner tillbaka till motivationen och inspirationen av att träna hund.. hoppas det går bra för er om ni sätter igång igen!
SvaraRadera