fredag 14 september 2012

Tävla eller inte?

Imorgon är det tävlingsdags, men jag är totalt kluven i om jag ska åka dit eller bara skita i det. Daniel följde med ut ikväll och vi gjorde ett tävlingsmässigt genrep, där även filmkameran var med - det var sjukt längesedan jag såg mig själv på film nu. Filmen nedan är helt oredigerad och brotten mellan är bara för att Daniel bröt för att få instruktioner om vad nästa moment var.

Jag har fått stora problem med skall och det vill jag verkligen inte ha. Charlie har aldrig varit skällig - även om det finns otroligt mycket sånt i rasen - och det har jag varit så nöjd med. Numera skäller han mer och mer... men bara i träningen som tur är! Men jag vill verkligen ha bort det, då det på tävling kommer fälla oss rejält. Tyvärr kom skallen fram även idag på genrepet. Jag tror att skallen beror på att han går igång så mycket på momenten i tvåan, han tycker det är skit kul och ofta tror jag att han inte ens är medveten om att han skäller. Men det spelar ingen roll, för dom måste bort. Vårat andra problem är rutan. Idag fungerade det inte på första försöket, och det är ju det de måste göra på tävling!

Frustrationen sprutade ur mig, men samtidigt måste man kunna se det som var bra. Tar vi bort skallen och missen på rutan, så är det ändå okej. Fria följet, läggandet och inkallningen är jag nöjd med. Apporteringen likaså, gripandet är inte bra, men det är ändå på väg åt rätt håll. Hoppet gör han jätte bra, om man bortser från ljudandet. Han avslutade med en jätte fin fjärr!
Självklart tog vi tag i skällandet och det blev ett rejält nötande av både rutan och hoppet. Skäller man, får man aldrig jobba och jag säger även till honom att jag inte godtar skall. Jag höll på att börja grina, men tänkte samtidigt att jag ALDRIG skulle ge mig. Tillslut fungerade det bra, och han jobbade tyst. Det gäller att aldrig ge sig. Och lyckan när han arbetar på helt rätt sätt är total!

Nu är bara frågan: Ska vi tävla imorn eller inte? Just nu har jag ingen aning faktiskt. Det känns verkligen inte kul att ge sig ut på plan om han ska hålla på och skälla. Sedan kanske jag bara ska slappna av och skita i att vara så jävla perfekt. Bara ge sig ut och köra, och inte bli nedslagen om det skiter sig?
Ja, frågan kvarstår...

7 kommentarer:

  1. Klart han inte kommer skälla imorgon! Tuta och kör ni fixar det galant! Man msåte VÅGA för att VINNA ;-)

    SvaraRadera
  2. Lena, Inez & Selma14 september 2012 kl. 20:47

    Det låter som frustrationsskall och då "hjälper" det tyvärr inte heller att vi som förare går igång på det för då ger du bara mer energi till honom för att skälla. Försök vara extra lugn i kropp och sinne på tävlingen. Det handlar inte om att inte korrigera men att inte späda på med att du är frustrerad och blir småstressad.

    Har exakt så med Lava och jag måste tänka att jag ska vara steeeencool när vi kör, då kommer inte heller skallen. Men det är en träningssak! Ni är duktiga så kör!!

    SvaraRadera
  3. Värre att ångra en möjlighet man aldrig tog!

    SvaraRadera
  4. Testa att inte peppa upp honom mellan momenten, utan låt honom jobba vidare. Lite som jag gjorde med Bacci ett tag. Släpp prestationsångesten och viljan till perfektion. Gå ut och ha kul!

    Kram

    SvaraRadera
  5. Jag tycker det ser bra ut. Säger som Hanna, gå ut och ha KUL! (Grym tävlingsledare som både filmar, kommenderar och ger poäng, GULD VÄRT;-)

    SvaraRadera
  6. Jag tycker absolut ni ska köra! Alla momenten utan möjligtvis rutan ser jättefina ut, och rutan är inte långt från bra den heller, den kan lika gärna funka imorgon!

    Skallen kan ni ju jobba med senare, du befäster det ju inte mycket på bara en tävling. Så jag tycker du ska gå ut på plan imorgon och tävla och om inte annat ser ni vad som behövs tränas på, ni är duktiga så det fixar ni lätt! :)
    Kram!

    SvaraRadera

Om du inte har en egen blogg så klicka i anonym.
Men glöm inte att skriva vem du är i kommentarsfäletet!