Team crazy

Hade stämt träff med Hanna och Freja på klubben halv sex idag. Fick lite bråttom då jag fastnade i bilköer påväg hem från Kungsbacka men vi hann nästan i tid! Charlie var helt tokig från första början. Han var så laddad av energi så det var inte klokt. En stor portion tålamod och benhårda krav är medicinen och jag fick jobba rejält idag.

Började med att kommendera Hanna genom tvåan. Charlie fick ligga vid mina fötter och kravet var: ligg kvar! När det var dags för apporteringen och hon ska skicka sin hund så drar min också. Charlie är alldeles för feg för att våga ta apporten men leka vore ju jäkligt kul. Trots mitt NEEEEJ när han drog så slog han dövörat till. Och jag lovar att min hund är INTE döv! Ingen lyckades få in sin hund utan vovvarna röjjde järnet och där stod två mattar som inte hade en suck. Tillslut kom Freja, men inte ens då hade Charlie lust att lyssna. Det blev ett rejält utvecklingssamtal om hur man ska agera när matte när säger något.

Själva lydnadsträningen gick sedan fint. Då släppte han fokus på allt annat och hade bara ögon för sin matte! Man kan säga att man såg en STOR skillnad på vardagslydnad och tävlingslydnad idag :)  Han var totalt övertaggad men trots detta höll han sig i schack och jobbade fint. Tränade på postionen i fotgåendet - tog lite hjälp av kortkopplet -, snabba lägganden, inkallning och ställande. Körde även en del på apporteringen där han fick köra ettans apportering samt att vi började med tvåans. Han fick hämta en utlagd apport några gånger och sedan lekte vi med apporten en del, för att öka lusten att både hämta snabbt och komma tillbaka snabbt.

Team crazy

Trots en hel del träning stod ögonen fortfarande åt varsitt håll och energin sprutade ut från öronen på honom. Så det fick bli ett besök på agilityplanen där vi tränade på slalom i både höger/vänster handling med hinder framför. Tränade på att kunna springa lite före honom utan att han ska börja slarva för att han blir frusterad för att jag är snabbare. Det går fortfarande bättre i vänsterhandling än höger, så höger måste vi fila mer på. Efter att ha öst på med lite slalom började blicken bli NORMAL.

Mitt galna energipaket har sedan fortsatt varit super taggad sedan vi kom hem. Han är inte ett dugg trött trots nästan 2 timmar på klubben. Att ha en total vilodag igår har gett sina spår idag om man säger så :)

Trots att jag kan bli galen på honom när han beteer sig om en jäkla dåre, så bara älskar jag honom ännu mer. Valp-idiot-tiderna glimtar tillbaka ibland och nu var det otroligt länge sedan. Jag får jobba häcken av mig och med Roses ord i ryggen har jag rätt energier. Det är tufft, och idag var det INTE lätt, men jag VET vad jag måste göra för att få MIN hund att fungera. Och den tryggheten är riktigt skön att ha. Vi klarar allt, för mer galen än han var idag, det blir han inte.