En dag i panik som slutade lyckligt

Igår började tippen på Charlies svans att bli lite röd. Idag var den ännu rödare och något svullen. Jag fick då fullständigt PANIK. Min mardröm är att kallbranden kommit tillbaka och att vi inte skulle bli av med den.... tänk om dom tagit hela svansen och den sprider sig upp i kroppen, då har jag ingen hund längre.

Ringde veterniären för råd vid lunch och hon tyckte att det kunde vänta tills min inbokade tid imorgon. 10 minuter senare ringde jag tillbaka och sa att jag är så orolig så jag måste få komma in. Dom ordnade en tid åt mig och sedan var det en lång väntan tills klockan blev 5.

Väl hos veterinären gick allt bra. Han har en liten inflammation på tippen vilket är helt normalt. När hon amputerade svansen på honom så kunde hon inte bara klippa den rakt av, för då finns det ingen hud att sy ihop med. Så man får karva ur svansen en liten bit för att få huden - som en liten strumpa ungefär - som man kan lägga över snittet och sy ihop. Och den huden kan lätt bli röd och lite inflammerad till en början. Men sedan operationen står han på Kåvepenin - antibiotika - som ska förhindra en infektion.Vi ska på ett till extra besök i nästa vecka så att jag inte ska behöva oroa mig - underbara veterinär som är så noggrann - och som inte ens tog betalt för dagens besök.

När vi gick därifrån kom glädjetårarna och jag känner mig nu helt slut. Jag har varit så nervös idag - har inte ens kunnat äta - så efter en stor middag har jag nu kraschat i soffan.

Skönt när tratten är av så man får vara nära

Måste även tacka de underbara vänner som hört av sig och erbjudit sig att komma hit för att stötta eftersom jag är gräsänka denna helg! TACK!

Charlie betyder allt för mig och jag kan inte ens tänka på hur mitt liv skulle se ut om han inte han var med!