Jag tror varenda familj med skrikiga ungar var där samtidigt. Herregud vilken ljudnivå! Att föräldrar låter sina ungar skrika så sjukt mkt... Vi fick nästan panik där inne och orkade inte alls fokusera på vad vi skulle handla.
Vi passade på att äta när vi var där - mitt i allt barnskrik. Jag tog en klassisk köttebulle-tallrik - den är ju liksom alltid god - och naturligtvis bad jag om extra gräddsås. Daniel tog julbordet och stackaren var så besviken. Det var tydligen inte alls gott även fast det kostade dubbelt så mycket som min mat!
Lite grejer fick vi iallafall med oss hem som ljus - alltid -, tavelram, matlådor och såklart ett litet gosedjur till bästa vovven!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Om du inte har en egen blogg så klicka i anonym.
Men glöm inte att skriva vem du är i kommentarsfäletet!