torsdag 2 juni 2011

Jag vill sikta mot stjärnorna på lydnadsplan men Charlie vill något annat!

Jag har sedan de två tävlingarna tappat all lust till att träna med min lille.... Det beror inte på att vi inte fick något första pris - för vi var egentligen inte alls långt borta från det - utan det handlar om känslan. Inte under någon av tävlingarna infann sig den där känslan, där vi har kul tillsammans och vi kämpar ihop. Utan jag kämpade och Charlie var i en annan värld.

Som ni säkert förstått från min blogg så fullkomligt älskar jag att träna med min hund. Det är min största passion i livet och det ger mig så mycket glädje. Men jag har inte en hund med rätt huvud för det JAG vill hålla på med - men helt rätt för det han själv vill hålla på med. Min sista häst jag hade var en SUPER häst, han hade kunnat gå hur långt som helst, MEN han hade ett huvud som satte stopp för honom. Och det spelade ingen roll hur duktig ryttaren var, hästen hade allt utom rätt hjärna. Jag vet att min hund inte är helt omöjlig. Med en erfaren och duktigare hundförare hade det säkert inte varit något problem. Men för en förstagångs hundägare så är han lite svår.

Jag kommer nu att ta en liten paus med min vovve. Vi ska jobba på våran relation och jag ska försöka utvecklas som hundförare så att jag kan vägleda min hund bättre. För jag lovar, det är inget fel alls på min hund, men jag har inte rätt kunskap för att få ut det bästa av honom - ÄN!

Charlie är en PERFEKT hund i vardagen. Han sköter sig exemplariskt! Det är alltså på träningsplan där vi stöter på problem. Så jag älskar min vovve över allt annat, han är så inborrad i mitt hjärta att han aldrig kommer därifrån. Men i nuläget tappar jag tålamodet direkt och då är jag absolut ingen bra hundförare. Så då är det helt enkelt bättre att skita i det. Vi får se när vi kommer ut på tävlingsbanan igen, jag vet vad som måste börja fungera först och det har med våran relation på träningsplan att göra och inte med momenten.

Nu satsar vi på lek, härliga promenader och rolig aktivering. Och jag hoppas verkligen att vi hittar rätt känsla så att vi kan ut på tävlingsbanan igen. För jag älskar det!

3 kommentarer:

  1. Ibland är en paus inte fel och han HAR huvudet, det är bara allt runt omkring som stör ut honom (Tila är likadan) just nu. Ge honom lite tid att växa till sig mentalt, så kommer ni bli grymma.

    Det är aldrig försent. Fråga Baily ;)

    SvaraRadera
  2. Tack för att du alltid peppar mig Hanna!! Det är guld värt :)

    SvaraRadera
  3. Lisbeth o Töserna3 juni 2011 kl. 19:10

    Håller med Hanna. Ge honom tid att växa ihop och en vacker dag är ni redo för tävlingsbanan...men det viktigaste är inte att tävla utan att ni har det mysigt och kul ihop.

    SvaraRadera

Om du inte har en egen blogg så klicka i anonym.
Men glöm inte att skriva vem du är i kommentarsfäletet!